I Svenska PointerKlubbens Meddelande XXV 1929 ställer man följande fråga till ett antal av dåtidens främsta jägare/dressörer av stående fågelhundar.
“I vad mån anser ni den stående hundens större eller mindre benägenhet att gå fram mot tryckande eller löpande vilt – avanceringsförmåga – vara en nedärvd eller genom dressyr förvärvad egenskap.”
Inlägget skall inte läsas som att trög avance nämnvärt är belastad pointern, utan oftast uppvisar pointern en villig och precis fågelhantering. Likväl kan det vara en intressant frågeställning för jägare över stående hund. Länken nedan kan vid öppnandet behöva roteras för att bli mer läsvänlig.
Villig eller trög avance stående pdf
